Båten Alba med Robin och Camilla

Vi kryssar vidare i Frankrike och besöker en brittisk ö.
Nu har det runnit endel vatten under broarna sedan vi bloggade sist.
Vi lämnade St Vaast med förhoppning med att se lite delfiner när portarna öppnades. Inga delfiner men ett fint väder och kryss vindar.
Tanken var att vi skulle lägga oss på svaj i en bukt vid namn Omonville men på vägen dit blev havet stökigt så vi stannade till i hamnen på Cherbourg.
 
Solen är framme och det är underbart fast klockan är sen eftermiddag.
 
Vi går upp och kollar in stan, mycket är stängt då vi kommer fram på kvällen. 
Flera svenskar är på plats och det konstaterades ändå att alla svenskar eller nordbor som är runt där vi är nu, de är här för långsegling. Det är skönt att träffa vänner som vi sett förut både från Viking explorer och som vi träffat under resans gång. Ger varandra tips och ideer och historier om vad som hänt sedan sist.
Vi går upp och kollar stan fast det är minimalt öppet. Det är söndag och kväll.
Smala gränder som man går i för att sedan det öppnar upp sig till ett torg eller liknande.
 
När man kan ha kaktusar ute och palmerna står planerade utomhus. Då vet vi att vi närmar oss varmare breddgrader. Något vi längtar efter.
Vi bestämmer oss för att vi ska handla nästa dag för att sedan åka. Strömmarna i vattnet säger att det är läge att åka tidigt på morgonen. Men är vi i en stad så är det bra att fylla upp i matföråden. Så nästa skjuts med medströmmar är på eftermiddagen.
Så förmiddagen blir det en tur till ett butiksområde som ligger en bit bort så vi tar elsparkcyklarna. Vi susar genom staden och ut en bit. Finns mycket att se på vägen.
 
Vi hade lite special att inhandla och det funka fint med elsparkcyklarna. När de ändå är framme tänker vi att vi tar dem till mataffären med.
Men ash, punktering gjorde att vi gick gå tillbaka med cyklarna och gå till affären.
 
Inget ont som inte har nått gott med sig. Skön promenad är aldrig fel.
 
Så kom tiden för att åka vidare. Vi tar oss en kort bit på 13 distans. Till Omonville. Ska vara en bra bukt att ligga på svaj i, med boj.
Vi vill börja ligga lite på svaj då det är rätt dyrt att ligga i hamnar mellan 350-450 sek/natt. Så behöver vi öva oss på det, att svajankra. Det här havet är inte som att svajankra i Vättern eller i skärgården på kusten.
Det är svårt att lägga intill eller veta vart man ska när man aldrig varit där. Varje hamn varje ankringsplats är olika. Fransmän är heller inte pigga på att prata engelska men med att peka prata svängelska kommer vi långt. De pekar och rabblar nått på franska och är väldigt hjälpsamma. I detta fallet pekar de på bojar vi kan ligga vid. Vi har aldrig gjort det förut så lite nytt. I denna spännande stund skär Milla sig i fingret över knogen. Så det här med seglarhandskar som vi ändå har, ja de kommer användas mer flitigt. Tur att vi har ett så bra skeppsapotek med plåster och bandage. 
 
 
Vi går aldrig i land här. Vi lärde oss den natten att ratten ska skruvas fast så rodret står helt still. När srömmarna tar med båten spelar det mindre
roll. Blåser det inte så hänger Alba med strömmen i stället. Vi vaknade, mitt i natten av att bojen klånkade på sidan av båten. 
Tidigt på morgonen så startade vi upp för att åka vidare. Vi är sugna på de brittiska kanalöarna Guernsey och Jersey.
Vi bestämde oss för Guernsey men vindarna tog oss bättre till Jersey så det fick bli målet. På vägen åker vi Alderny race, ett strömt ställe. Innan guppade det och for. Sen stannade sjön helt. Som att slå på en knapp. Strömmen tog vid och vi seglade i 12.5 knop. Helt galet häftigt.
 
Fördelen med Jersey är att man kan klarera in via nätet och behöver inte hissa Q (gula flaggan) för att sedan klarera in hos tull och migrationkontoret.
Här har de fina svajankringställen som vi kan ligga i och ta jollen in till land.
 
 
Då storbritanien inte är med i Eu eller har bra upphandlingar med telefoni och när så var det bara att lägga telefonen på flygplansläge. Vi hade hört att det blev dyrt för några när de var här. På ön råder även vänstertrafik, det var bra markerat vid övergångsställen.
Nu förstår vi även vad folk pratar om. Här råder engelska, vilket vi inte är vana vid.
 
Mysiga marknader och gångstråk. Vädret var med oss så här fanns möjlighet till sol och bad.
Tidvattnet spelar oss ett spratt då båtarna står på land vid lågvatten.
 
Staden var trevlig. Vi hitta ett wi-fi ställe där vi hängde och tanka ner på våra appar i mobiler och ipads.
Det pågick en insamling till nått center för sköldpaddor, så över hela staden fanns det sköldpaddor i keramik som man kunde buda på och köpa. Pengarna gick till centret sedan. Väldigt fina.
 
Rätten här är helt klart fish and chips. Som vi avnjöt på trevlig restaurang.
 
Sol och bad och fix med båten. Seglade bort vindexen så Robin fick åka upp och sätta dit en ny.
Vi tog även jollen till stranden. Snart ska vi över Biscayabukten och där kan det finnas späckhuggare. Vi hämtade en hink med sand. Om man blir attakerad kan man även strö i sand som ska störa späckhuggarens sonarsystem. Vi har ju sand kvar lite här och var sedan Varberg men det är så lite och på många ställen det kryper fram på så hämtade en hink så vi har samlat på ett ställe.
 
 
 
Sista dagen åker vi och tankar. Billigt ca 12 sek/l. Sen far vi vidare mot nya mål. Det blir en nattsegling. Nu vill vi bort från strömmar och tidvatten. Vi vill ha värme. Nu åker vi till Camaret Sur Mer. Här ska vilas bunkras upp och inväntas rätt tid för översegling till Spanien.
 
Otroligt vacker segling dock fick det bli endel med motor. Men magiskt väder och fina vyer.
 
 
Mer om Camaret sur mer och Biscaya får ni veta senare i bloggen. 
Med det säger vi Sea Ya!
#1 - Anonym

Så roligt att följa eran fantastiska resa. Tänk så mycket ni får uppleva och magiska bilder ni lägger upp. 🤗 Agneta och Jocke

#2 - Mikaela

Vilken fin blogg du har och fina bilder!

Svar: Tack snälla du.
Båten Alba med Robin och Camilla