Vi kommer till Gualdelupe. Inte huvudön utan småöarna söder om den stora ön. Terre- de Haut.
Vi börjar med att gå upp på Ilet a cabrit en liten ö bredvid oss. Där fnns en gammal fort vid namn Le fort Josephine. Detta fort byggdes på 1700 talet. Ön har under tidigt 1900 tal även varit ett fängelse för att senare sen varit ett disco.
Det kunde man se på den gamla elen som fanns.enkel vandring upp med anlagd gammal övervuxen väg upp till toppen.
Så är vi som vi är. Det där med bra sandaler vid vandring..
Vi åker för att checka in i landet samt för att tvätta. Kontorets internet ligger nere så vi kan inte checka in och färskvattnet till ön är trasigt. Så inget färskvatten på hela ön och så har det varit i nästan en vecka.
Staen är så himla mysig men rätt så mycket turister. Små pitoreska affärer och mysiga restauranger.
Vi träffar vännerna på Kwilena och besättningen och Robin går upp för ett annat berg. Tuff vandring upp men enklare ner. På toppen fanns ett fort. På vägen dit var de inte ensamma.
Utsikt från toppen.
Snorklig hinner vi med så klart. En sitter i jollen medans den andra snorklar lite. Det brukar vi inte göra Men det var lite guppigt och en bit ifrån båten så då gör vi så.
Vi måste ta oss till huvudön Guadeloupe för att checka in. Vi vill öven ha vatten sp vi kan göra rent den nya säcken vi köpt. Det smakar lite plast och det står att den ska sköljas ur med lite vinäger.
Så vi bokar plats i Le Marina på Pointe Pitre. Så måste vi checka in i landet.
KOmmer dit och lägger oss utanför hamnen. Vi har bokat plats dagen efter. När vi kommer in får vi veta att de inte har nått vatten. Men checka in kunde vi.
Vattnet hade inte kommit efter några dagar vi varit där. Dvs över 2 veckor. Det är delar av ön som inte har tillgång. Nån säger att det är trasigt och de inte vet när det är klart en annan säger att
det är sabotage. Lokalbefolkningen tar det med ro, ändå. De köper sitt vatten och åker till andra som har vatten. Vi vi har vatten på dunk och klarar oss. Men det hade varit skönt med en dusch och
tvätta lite. Men det klarar sig några veckor till. Har havet att bada i och får använda kläder som legat längst ner. Ja kanske använda de kläder som inte är så sköna och inte är favoriten.
Vi har hört talas om att det finns ett museum om slaveriet och kriget. På vägen dit ser vi gammalt, nytt och mycket grafitti. Så några pelicaner
Det är så konstigt. Flera av öarna har som här ett fint museum eller man har nån idrottsarena som är flashig. Men andra saker ramlar ihop. Hus och andra byggnader. Parker eller andra allmäna utrymmen.
Vi frågar oss varför det blir så här?
Likadant är det i hamnen. Finns några roliga upphägnningar för båtar så det inte får så mycket påväxt på skrovet. PÅ andra ställen ligger det massor med sjunkna båtar.
Vår korta analys och tanke är att vissa saker ansöks och landet får bidrag för, som ex museumet eller belysningar mm. Det tas omhand av staten eller liknande så länge ekonomi och
prioriteringar finns för de sakerna. . Men det folket vill ha eller behöver som de fått eller tjänat ihop till som den enskilde hand om på annat sätt. Vi behöver inte utveckla
det mer. Mer än att det är påtagligt här.
Anastacia är här och så såg vi en annan svensk båt. Cordelia. På Cordelia vet vi att vi känner Hugo som mönstrat på lite tillfälligt, han hör ju annars hemma på nästa Niord Vi han
i vilket fall säga hej till varandra när vi kom i dingen och Hugo drar upp ankaret.
Vi tar oss ut på ett dinge äventyr. Vi har sett att det finns mangrove område med fina kanaler.
Då vi valde att inte åka in i marinan då de inte har vatten så går vi och shoppar på oss lite påskig mat. Vi tar och flyttar oss till en finare ställe medmindre båtar, så vi kan bada. Robin dyker
ner
för att kolla så ankaret sitter.
Vi jobbar med båten. Vi behöver byta lite fogar på däck då de torkat ur och det läcker in lite i båten.
Blir väldans fint och bra.
Så firar vi påsk. Vi har en burk sill kvar, den sista. Vi har en bit lax som vi köpte här. Vi njuter på fören.
När vi sitter där och äter, kollar Robin ner i vattnet. En stor Baracuda ligger blixt stilla bradvid båten.
Milla försökte förjäves med att mata den med ägg och potatis. Hen visade ett stort ointresse. Robin kom då på att han kanske kunde fiska upp den. Men det gick hen inte
på alls utan simmade iväg. men så kom hen tillbaka igen. De är inte farliga för människan men har hört nått om att man inte sa sitta och blaska med tårna i vattnet
då denne kan tro att det är en lite fisk.
Äta den går inte här i karibien. Det finns nått i revfiskar som gör att människor kan bli magsjuka. Men den va fin att titta på.
Vi lättar ankar och åker vidare. Vi tänker att v ska till Sainte Francios. Där kan vi checka ut och kanske de har vatten vi kan köpa.
Väl där får vi veta att kontoret är stängt. Det är söndag och annadag psk är det även stängt. Att få tag på någon innan tisdag är lönlöst.
Men här är det jätte mysigt och trevligt. Många som rör sig här. Hyr små båtar, partyflottar, grillmunkar och åker vattensportgrejer. Det finns grund som man kan ankra vid
med dessa saker.
Grillmunk, en grill i mitten och man sitter runt i den.
Partyflotte
Vi åker in och käkar på en restaurang i hamnen. Fransmän gillar inte att prata engalska, vilket kan vara störande ibland. Men på denna restaurang kom ägaren. Han
bubblade på så sin fransk/engelska. Vi kunde inte annat än att gå på hans restaurang. Så trevligt och gott.
Dagen efter åker vi in i marinan och tankar upp vatten. Vi har en TGDs mätare som mäter hur partiklar i vatten. Här är det renaste vatten vi någonsin
sett på denna resa. Vi gör rent säcken och fyller upp den. Vattnet smakar gott och är gratis.
Vi passar på att checka ut på tisdag morgon. I hamnen såg vi en cool manet och en eremitkräfta.
Vi kommer segla till English harbour på Antigua under natten. Detta för att det ta ca 12 timmar och vi vill komma fram i ljus.
Vi hoppas NI hade en bra Påsk, det hade vii.
Med det tackar vi för nu och så säger vi sea ya!!
1 kommentar(er)
