Vi startar vår resa från Azorerna i sol och värme. Det tuffar på bra i vågorna.
Det är jätteskönt. Det lutar bra då vi seglar med vinden snett framifrån sk kryss.
Det gör att vardagen blir lite mer spånnande. Att laga mat och diska får man spjärna emot. Spisen släpper vi på en spärr så den hänger och på så vis hela tiden är mer eller mindre lodrät.
Det blir kallare ju mer vi åker. Så vi packar fram långbyxor och seglarställ. Det är skönt för det riktigt biter i kinderna när man sitter ute.
Vågorna slår mot båten i sidorna och ibland låter det som att nått snart går sönder: tycker Milla. Det gör att det är svårt att sova, också. Det är även svårt att göra saker när det lutar och vågorna kommer från sidan. Så vi ger
varandra tid att sova mycket. VI har en sjökoj så man ligger tryggt.
Alba är en gammal tjej 42år, och som kvinna lite äldre kan det vara svårt att hålla tätt. Det kommer in vatten i luckorna i taket när vågorna slår över båten. Det kommer via genomföringar på däck som skruvhål och annat. Det kommer
via fönstren på sida, när hon liggeri vågorna. Det är inget konstigt, egentligen.
När vi gjort halva resan går länspumpen igång. Det är bra för den lilla mängd som kom men när länspumpen slog av och på om vartannat, började Milla rota i det. Det visar sig att länspumpen kastar ut vatten men båten ligger på sidan
där vattnet ska ut och i slangen är det väl fullt med vatten. Det och att det inte finns en backventil på vår länspump så släpper länspumpen lik en hävert in vatten. Den släpper in mer än den pumpar ut.
Vi skruvar bort länspumpen och korkar igen den med plugg och tömmer allt vatten med öskar.
Vi får hålla koll på detta under resten av resan. Så har vi vår manuella länspump som funkar förträffligt.
Vi surrar fast allt på däck. Jollen, dunkar med extra vatten och disel samt ankaret. Allt för att inte tappa det men även för vi inte vill att det ska ligga och skava eller slå.
Dunkarna hade vi surrat för dåligt för den vind eller vågor som är. Robin får på med flytväst och säkerhetssele gå upp och försöka surra fast dunkarna igen.
Det är tufft men vi käpar på. Finns inget annat att göra. Och visst tycker vi att det är lite väl spännande ibland. Men även om hon är gammal så är hon stabil och trygg, vår Alba.
Vi häckar mycket nere i båten lyssnar på böcker och kollar film. Det funkar bra men MIlla kan bli lite sjösjuk. Men käkar några sjösjukepiller så det går fint.
VI firar inte halvvägs då den dagen var tufft väder. Maten den dagen bestod av nudlar i burk och chips. Det gick inte att laga mat. Så några dagar senare när det lugnat sig fick vi varsitt glas rött i stora glas
och en smaskig ost från Ponta delgada.
Det var en jobbig resan men vi gjorde det. VI gör det och vi gör det tillsammans. Det kommer tårar ibland och frustrationen är på besök. Men hålla i och hålla ut är grejen. Vi pushar varandra. Och vår ena
motivations tavla hänger på sniskan men budskapet är solklart.
Vi har en midsommar stång och firar med en tunnbrödsrulle.
Nu kanske ni tror att det här var galet och illa. Men vet ni. Vi älskar vattnet vågorna och himlen. Vi inser att det kommer inte bli såna här magiska stunder när vi inte ser land och det känns som man
är ute i universum själv, i evigheten. Den känslan är magisk.
Sen är vi inte ensamma vi är måååånga där ute fast vi inte ser någon.
Där rök sista bullens pilsnerkorv som vi haft med i ett års tid.
Ja nu har vi varit ute i ett år och mycket har vi sett. Vi har även lyckats seglat över 10 000nm under denna etapp.
Så ser vi Fastnet Rock utanför Irlands kust. En natt kvar sedan är vi framme i Crosshaven utanför Cork.
Efter frukost är vi framme. Det är mulet och grått men så skönt att komma fram efter 9 dygn i båten som känt som man bott i lustigahuset i 9 dagar.
Vi checkar in på Royal Cork Yacht Club, i baren där och tar tillfället att köpa varsin öl och skåla för bra segling.
MOrgon och kollar av statusen på Alba i strålande sol. Vi har seglat bort en teakplanka från peken, en lanterna (samma som förra gången) länspumpen och toalettfönstret som läcker som det vore öppet. Genast drar vi igång med att försöka få ordning
på det vi kan.
Vi torkar ur hela båten och sköljer alla mattor. Allt för att bli av med allt saltvatten. Det torkar inte när det är dränkt i saltvatten. Den tvättar vi kuddar filtar och kläder 7 tvättar blev det. Tvättar däck. Tog hela dagen men nu är Alba ren och fin
igen.
Kvällen går vi ut ock kollar av byn och går på restaurang och njuter av god mat.
Nu är vi här och ska njuta av Irland. Får se hur vi åker framåt men vi återkommer med ny blogg med nya äventyr.
Men det säger vi Sea Ya!
0 kommentar(er)
